Vuxna Barn till Narcissistiska Föräldrar

[Beea]

Gör en lite tråd, med dikter. Jag anar att det säkert är fler än jag som skriver lite för "skrivbordet". Men det vore intressant att läsa om det är någon som vill dela med sig! Jag har en hög själv....
----------------------------------------------
Denna skrev jag om/till min mamma för många år sen...


En Moders Svek

Det gör ont att minnas
att ta fram

Jag, Ett barn
försöker glömma smärtan

Tårar har sparats
när Du inte såg
De växer till ett hav
där jag drunknar

Mamma

På dina villkor
fick jag leva
fick jag famnen

Dina ögon såg
ibland din dotter
Den Du ville se
Men det var inte jag

Din kärlek
var ett lån
om jag var snäll

Din kärlek var ett spel
där Dina regler
byttes i varje känsla

Ville bara bli sedd
Ville bara bli älskad

Men Du ville inte se
Och Du kunde inte älska
Någon annan än Dig själv

[Ani_82]

Mycket fin skrivet

[vårblomman]

Sorglig men stark dikt.
Tack för vi fick läsa den.
Kram Värblomman

[Beea]

Att skriva dikter har för mig varit/är en ventil. När jag läser dem efteråt så ramlar känslorna tillbaka på mig. Men samtidigt när de hamnar på pappret så får jag ur mig dem och kan bena upp vad det handlar om.

Tack för era ord!!

[Beea]

Här är en dikt jag skrev i samband med skilsmässan från min förra man. Han har vissa N drag... Det var en oerhört jobbig skilsmässa med mycket bråk och mycket slitningar. Han ville äga mig.

------------------------------------------------

Ut i regnet

Javisst, jag ville läka dina sår
men varje gång du går
sliter du ut mitt sargade hjärta
målar med svartaste svärta
alla tårar som rinner
och ditt kärleksord ord försvinner

Ville hjälpa dig att se
men jag har inget mer att ge
Du har redan tagit allt
och bara strött ut salt
i mina öppna sår
jag hoppas du förstår

Att regnet utanför är virilitet
jämfört med din perfiditet
Jag vill bara gå
varsågod, se på!
Vad du än säger eller ber
jag tänker inte stanna mer

Jag orkar inte ätas upp
frätas, trätas, synas med lupp
Vill inte känna mera ilska
eller känna mitt jag minska
Jag vill leva, älskas, tröstas, mötas
känna värme, kärlek, livslust, smekas

Regn, regn välkomna mig!
låt min gråt försvinna i dig
Går till eget liv, till min egen borg
där jag kan läka all min sorg
Våga slänga alla hårda ord
göra mig skyldig till mord
på det liv vi hade tillsammans
för att få nån sorts balans

[Ani_82]

vilka vackra ord

[vårblomman]

Mera, mera.....
Har du fler?
Helt underbart. De berör mig djupt.
Kram från Vårblomman

[dreamer]

Jättefina dikter vill gärna läsa mer

[Beea]

Tack för eran respons!! Det värmer!

Funderingar kring varför ett barn/ungdom agerar ut i ilska och blir en olycklig vuxen...

Spruckna sömmar

Ett litet barn
som söker kärlek, trygghet, värme
i en famn som kallas far och mor
men där ingen trygghet bor

och gråten blir allt högre
men till slut när ingen hör och ser
gör ilskan sin entré
och växer till orkaner

tar död på allt som finns
av mjuka sköra lilla barnet
ingen orkar med det barn
som är som en tornado

kräver mer och mer
växer till en maraton
som ingen längre springer i

tonåren har bara mera ve att ge

det lilla barnet inuti
har många spruckna sömmar
mycket längtan efter det
som inte mera finns att få

kärlek, trygghet, värme
det borde vara allas rätt
att barnet borde fyllas det
det lilla barnet väntar än

men rädslan är för stor
att ingen mera orkar ge
så när någon kommer nära
blir ögonen så hårda

det lilla barnet går idag i vuxna skor

men kan inte sluta längta
om man inte kärlek får
kommer man för alltid
denna trängta

[Beea]

Skrev denna i början på relationen jag har med min man (6 år sedan),efter en av alla gånger som han svek mig.... Såsom många med N drag ofta gör i sina relationer... Jag lämnade honom inte som sagt, men våran relation är mycket bättre idag. Han har inte svikit mig på många månader, snart ett år.
_____________________________________________________

Skenet bedrar

Jag gick utan att se färger
Tills jag mötte dig
Hela världen strålade
Alla vackra färger

Gav mig liv
Gav mig lust
Gav mig kraft

Men på vägen
Strålar färgen gift
In i mitt hjärta
In i mitt liv

Förgör mitt sinne
Stannar min tanke
Dödar min förväntan

Gav mig dålig smak
Fick mig att må illa
Ville bara kräkas
Ut alla färger på dig

Jag lever hellre i svartvitt
Än att bli förgiftad

[SvartaKatten]

Jag tycker dina dikter skulle passa bra i artikelsamlingen. Vad tycker du?

[sleeper]

Jag tycker om spruckna sömmar. Nä, jag tycker om dem allihop, men den var så mitt i prick. Hur barnet skriker högre och högre för att bli hört, och ingen lyssnar för det blir för högljutt, för jobbigt. Känner igen mig i frustrationen.

/sleeper

[Beea]

Jag tycker dina dikter skulle passa bra i artikelsamlingen. Vad tycker du?

Det hade varit en ära, känner mig lite generad över erat beröm!! Tackar så jättemycket!

[carina]

Gör en lite tråd, med dikter. Jag anar att det säkert är fler än jag som skriver lite för "skrivbordet". Men det vore intressant att läsa om det är någon som vill dela med sig! Jag har en hög själv....
----------------------------------------------
Denna skrev jag om/till min mamma för många år sen...


En Moders Svek

Det gör ont att minnas
att ta fram

Jag, Ett barn
försöker glömma smärtan

Tårar har sparats
när Du inte såg
De växer till ett hav
där jag drunknar

Mamma

På dina villkor
fick jag leva
fick jag famnen

Dina ögon såg
ibland din dotter
Den Du ville se
Men det var inte jag

Din kärlek
var ett lån
om jag var snäll

Din kärlek var ett spel
där Dina regler
byttes i varje känsla

Ville bara bli sedd
Ville bara bli älskad

Men Du ville inte se
Och Du kunde inte älska
Någon annan än Dig själv

åh snälla nån... vilken dikt! den kändes... önskar verkligen att jag hade den förmågan att sätta ord på känslor sådär! den ska jag spara i min dator.

[Beea]

åh snälla nån... vilken dikt! den kändes... önskar verkligen att jag hade den förmågan att sätta ord på känslor sådär! den ska jag spara i min dator.

Tack snälla du!